logga bruksschafer.se
Home » schäfer » Vad avlar vi på?
Mar
12

Vad avlar vi på?

Vad är ett avelsdjur?

Vad är ett bruksdjur?

 

Vad vill jag med detta inlägg?

Jo man kanske inte ska dra för stora slutsatser på föräldrars tester, däremot ska de givetvis användas i aveln då vi inte har bättre instrument att få fram arvbarhet, men ffa titta på hundarna och bilda dig en uppfattning om individen inte på enbart ett protokoll.

Vad är då de första man bör titta på i protokollet? Jo vem har dömt/beskrivet, tyvärr så är det så. Men de finns många bra beskrivare och mentaldomare i Sverige men tyvärr inte allaL trots utbildning mm.

 

Avelsdjur= djur som lämnar avkommor lämpade för ex v bruks.(bruksdjur)

Bruksdjur= djur som är lämpat för bruks. Ej synonymt med avelsdjur. Kan iof vara bra avelsdjur.

Vi kanske ffa ska titta om tiken är lämplig ”mamma” de finns det inga tester eller prov som visar, sannolikt ger tikens umgänge/uppfostran/beteende osv under de första 8 veckorna i valpens liv en viss grund som inte kan bortses från…

De vi vet är att rädsla har en arvbarhet på ca 50% vilket är en viktig egenskap som ska vara låg för att få bra fungerande hundar utan onödiga problem…

 

Vad är arvbarhet?

T ex 20% arvbarhet på en egenskap. Vilket är en bra siffra när det gäller egenskaper…

Frågan man kan ställa på de är vad är de andra 80%?

Jo de är

Subjektivitet (de finns alltid så länge mänskan är inblandad)

Felmätning/feltolkning

Miljö (foder, uppväxt, kondition, träning (för lite för mycket felträning osv) Hundens dagsform, ägarens/förarens påverkan, osv, )

 

 

 

Ta en titt på arvbarheten nedan från HS gamla L-test, och beakta att de hade i stort sett samma förutsättningar inför testen med samma personal, bana vad de gjort innan (dvs X dagar med dressör innan test) välutbildad personal osv, Tror knappast att MT’n kommer upp i samma arvbarhet, däremot är nya MT delning av egenskaper sannolikt bättre arvbarhet än tidigare MT ivf så blir de inte så stora kompromisser vid ”betygen” när de kan delas i olika beteenden/egenskaper.

L-test HS n=1522

P-E Sundgren

Hane 786 st

Tik 736 st

Dådkraft

21%

19%

Skärpa

17%

1%

Försvarslust

5%

9%

Kamp

9%

31%

Nerver

18%

18%

Temperament

88%

67%

Hårdhet

16%

11%

Sammarbete

38%

22%

Tillgänglighet

16%

35%

 

Valptest 8 veckors valpar n=544

22 hanar  & 64 tikar.

Hane

Tik

Pip

66%

73%

Skrik

22%

71%

Kontakt 1

77%

100%

Gripande

73%

10%

Återbärande

19%

51%

Främmande föremål

9%

100%

Kamp

11%

76%

Aktivitet

43%

76%

Kontakt 2

5%

100%

Besök främmande föremål

31%

83%

 

MH visar glädjande nog höga arvbarheter, särskilt för de

fem sammanvägda personlighetsegenskaperna socialitet,

nyfikenhet/orädsla, lekfullhet, jaktintresse och aggressivitet

(Tabell 1)

 

Egenskap Arvbarhet
Socialitet 25%
Nyfikenhet / orädsla 23%
Lekfullhet 26%
Jaktintresse 18%
Aggressivitet 15%

Iof gällande Collie men kan inte va så långt ifrån vad gäller arv…

Tabell 1. Skattade arvbarheter för de fem sammanvägda personlighet-

segenskaperna från MH-beskrivning för collie

 

Arvbarhetsskattningar på mellan 25-30 % är högt för

beteendeegenskaper, som generellt står under stort in-

flytande av sådana miljöfaktorer som vi inte kan korrigera

för ens med BLUP-metoden. Det handlar om sådant som

ägarens inflytande och dagsform. Det är också höga nivåer

för en prövningsform som genomförs i fält, där man inte

har samma kontroll över miljöfaktorer som man har under

ett kontrollerat forskningsförsök. På andra djurslag bedrivs

framgångsrikt avelsarbete även för egenskaper med betydligt

lägre arvbarheter (juver kor 2-10%)

 

Citat från brukshunden:

I en debattartikel med rubriken ”Tillrättaläggande om MH och arvbarheter” i Brukshunden (8/2009) reagerar Per Arvelius och Erling Strandberg på att Svenska kennelklubbens VD Ulf  Uddman i en intervju uttryckt att ”Arvbarhetssiffrorna är alldeles för låga för att MH ska vara ett riktigt bra avelsinstrument”.

 

Per och Erling, som båda är forskare vid SLU i Uppsala, instämmer i att arvbarheterna är relativt låga på de 33 ”MH-egenskaperna”, vilket exemplifieras av de i artikeln redovisade arvbarhetsvärdena för t.ex. schäfer på mellan 5-25% (medelvärde 12.5%) för de 33 beskrivningarna i MH. Vad innebär det då att medelvärdet för arvbarheten är 12.5%? Arvbarhet är en uppskattning av hur stor del av variationen i en karaktär som beror på genetisk variation i en population. Arvbarheten kan variera mellan 0-100% och om arvbarheten är 12.5% så förklaras alltså 12.5% av variationen i karaktären av genetisk variation och 87.5% av andra faktorer.

 

Per och Erling menar att det inte spelar så stor roll att värdena är låga för de enskilda momenten i MH eftersom det mest intressanta från ett avelsperspektiv är hur höga arvbarheterna är för de fem större personlighetsegenskaperna Nyfikenhet/Orädsla, Aggressivitet, Socialitet, Jaktintresse och Lekfullhet. De skriver: ”Tidigare studier av Peter Saetre m.fl. (2006) och Erling Strandberg m.fl. (2005) visar att arvbarheterna för personlighetsegenskaperna är betydligt högre än för de enskilda MH-moment de byggs upp av.”

 

Tyvärr redovisar man inga värden från dessa studier, men eftersom jag blev nyfiken på de två studier man hänvisar till som underlag för sina slutsatser så tittade jag närmare på dem. I artikeln av Strandberg m.fl. (2005) så visar man att när det gäller de fyra större personlighetsegenskaper som analyseras i studien, Nyfikenhet/Orädsla, Aggressivitet, Jaktintresse och Lekfullhet, så varierar arvbarhetsvärdena mellan 9-23%. Studien är gjord på schäfer.

 

I Saetre m.fl. (2006) redovisas arvbarhetsvärden för 16 enskilda MH-bedömningar för schäfer och rottweiler. Värdena varierar för schäfer mellan 5-19% och för rottweiler mellan 6-16%. Man redovisar också värden för en mycket stor personlighetsfaktor, ”shyness-boldness”, vilken inkluderar flera av de fem faktorer som nämnts ovan. Arvbarhetsvärdena för denna stora personlighetsfaktor är 25% hos schäfer och 27% hos rottweiler, dvs. ungefär 25% av variationen i denna stora karaktär förklaras av genetisk variation och 75% av annat.  

 

I sin debattartikel utnämner Per och Erling MH till ”…den till omfattning och kvalitet bästa metod av detta slag som finns – i världen.” Tyvärr redovisar de inte vilken analys denna slutsats grundar sig på.

 

Det finns ett stort antal tester av hundars mentalitet/beteende i världen. Några av dem har precis som MH och korningens mentaltest sitt ursprung i behovet att få fram bra tjänstehundar, och har mycket fokus på kamp och rädslor. Andra tester fokuserar mer på allmänna sociala beteenden som kan vara intressanta för hunden i vardagssituationer, med visst fokus på hundens förhållningssätt till människor och främmande hundar (speciellt aggressivitet). I exempelvis en holländsk test, som består av 16 olika deltester, låter forskarna hunden utsättas för olika situationer där den konfronteras med främmande personer och hundar. I hälften av deltesterna är hunden tillsammans med sin ägare och i hälften är den det inte. Studien visar bl.a. att en viktig faktor för vilket resultat man fick var om hunden var med sin ägare eller inte (Meester m.fl. 2008). Tyvärr har jag inte hittat några arvbarhetsvärden för denna test.

 

De studier som har gjorts på MH:s förmåga att beskriva hundars aggressivitet visar mycket låga arvbarhetsvärden (6-12% i Saetre m.fl. 2006) för den karaktären och också att kopplingen till hundens aggressivitet i vardagssituationer är svag för MH:s mått av aggressivitet (Blixt m.fl. 2007). 

 

Intressant är att i en studie som redovisas i Applied Animal Behaviour Science år 2007, studerade fem forskare vid universitet i Holland arvbarheten för aggressivitet hos golden retriever. Studien visar att det som gav det högsta arvbarhetsvärdet var de analyser som var baserade på hundägarens egen beskrivning av sin hunds beteende. Forskarna lät helt enkelt hundägaren själv beskriva hundens aggressivitet mot andra människor och andra hundar på en av forskarna utformad tregradig skala. Analyser baserade på dessa uppskattningar gav arvbarhetsvärden på 77% respektive 81%.

 

Det finns många intressanta internationella studier med olika sätt att beskriva/bedöma hundars beteende/mentalitet. Jag tycker det vore bra om SBK tog initiativ till att på hemsidan ge möjlighet för sina ofta mycket intresserade och kunniga medlemmar att få tillgång till det digra material som är publicerat om olika typer av ”mentaltester” i världen. Där kunde vetenskapliga artiklar och rapporter om hundars mentalitet, och även andra intresseområden om hund, finnas tillgängliga tillsammans med lite mer allmänna förklaringar av begrepp som arvbarhet och annat som kan vara bra att ha på fötterna när man läser den typen av artiklar. Jag ger gärna råd till hur en sån sida skulle kunna se ut. Tillgång till sådant material skulle ge oss alla möjlighet att bättre hänga med i debatter och ta ställning till olika frågor inom SBK. 

 

Vad krävs då för egenskaper hos en tjänstehund och till vad kan man utbilda den?

–        Koncentration – hundens förmåga att hålla fokus på uppgiften

–        Handlingsförmåga – hundens förmåga att rationellt kunna lösa uppgiften

–        Anpassningsförmåga – att anpassa styrkan i beteendet i förhållandet till retningen

–        Avreaktionsförmåga – hundens förmåga att tillgodogöra sig information och få kontroll över situationen

–        Kamplust

–        Nyfikenhet

–        ”Orädsla”

Dvs MT’s gamla termer Nervkonstitution, dådkraft, temperament och kamplust.

Viktiga egenskaper i nya MT: max 5 ggr koff.

  • Socialt självsäker 10 i koff. (en del av den gamla tillgänglighet)
  • Handlingsförmåga 10 i koff.  (en del av den gamla nervkonstitutionen)
  • Anpassningsförmåga 10 i koff.  (en del av den gamla nervkonstitutionen/temperamentet)
  • Koncentration 10 i koff.  (en del av den gamla nervkonstitutionen)
  • Avreaktion 10 i koff.  (en del av den gamla nervkonstitutionen)

Konstigt nog har rädsla bara 4 i koff…

Sedan till kommer visa kryss som leder till IG förutom skott:

  • Socialt självsäker: Ängslig, osäker går ej att hantera (en del av den gamla tillgänglighet)
  • Social nyfiken: Undviker, skygg (en del av den gamla tillgänglighet)
  • Avreaktion: Kan ej avreagera alt tar mycket lång tid för avreaktion, bygger på sig (en del av den gamla nervkonstitutionen)
  • Aggressivitet: Visar kvarstående aggression (en mycket viktig punkt) ((en del av den gamla skärpan)

 

 

Viktiga egenskaper enligt gamla MT & ”L-test:” -3–+3 ggr koff.

Nervkonstitution 35 i koff.

Tillgänglighet 15 i koff.

Temperament 10 i koff.

 

 

MT SBK:

Man skall ha i minnet att hundens beteende som man kan se vid de olika testsituationerna grundas på ärvda egenskaper men vi kan inte utesluta att hundens erfarenheter i livet påverkat beteendet i både positiv och negativ riktning. Nedan följer en populär sammanfattning.
Fördjupning kan ske i HundI där grunderna finns angivna.

Tillgänglighet Hundens anlag att ta och besvara kontakt med för hunden främmande människa

Jaktkamplust: Hundens anlag att förfölja och gripa ett ”byte” i detta fall en trasa.

Social kamplust: Hundens anlag i att uppmana och svara på sociala kampinviter. Den sociala kampen kännetecknas av låg framkropp och rörelser i sidled med låg kroppsställning där hunden vänder bort huvudet för att ge motparten tillfälle att svara.

Temperament: Hundens vakenhet och förmåga att starta och att anpassa sig i nya situationer.

Skärpa: Avser aggressivitet. Aggressiviteten är hundens förmåga att lägga tyngd och kraft i ett handlande. Aggressiviteten får inte kvarstå när momentet är över.

Försvarslust: Hundens förmåga att försvara sig och förmågan att stoppa ett hot. Försvarslusten har alltid inslag av aggressivitet.

Nervkonstitution innehåller tre funktioner: a) Kopplingsförmåga: Rätt handling, intensitet och mängd mot retningen. b) Koncentrationsförmåga: Vidmakthålla intresset och fullfölja. c) Avreaktionsförmåga (när retningen upphört): Förmågan att undersöka och ta kontakt samt förmågan att kunna koppla av och att lösa nya situationer.

Hårdhet: En sammansatt egenskap där flera anlag bl.a. avreaktionsförmåga, skapande av minnesbilder, dominans har inverkan. Dvs hundens förmåga att skapa bestående minnesbilder.

Dådkraft: En sammansatt egenskap där flera anlag där bl.a. nervkonstitution, aggressivitet, dominans samt försvarslust ingår.
Genomförande: För att undersöka och värdera hundens mentalitet genomförs följande standard program som bedöms av två mentaldomare med stöd av ett värderingsprotokoll. Testledaren ger hela tiden hundföraren erforderliga anvisningar med hänsyn till hundens beteende.

Kod och värde tabell för SBK mentaltest (1986-01-01–2006-12-31)
Obs! Hund I kod och värdetabell skiljer sig från SBK’s.

Anlag & koefficient Värde Bedömning
1. Tillgänglighet +3 Tillgänglig, öppen
koefficient 15 +2 Mindre tillgänglig
+1 Överdrivet tillgänglig
-1 Reserverad
-2 Aggressiv
-3 Lömsk
2. Jaktkamplust +3 Stor
koefficient 8 +2 Måttlig
+1 Mycket stor
-1 Liten
-2 Obetydlig
-3 Obefintlig
3. Social kamp +3 Måttlig
koefficient 6 +2 Stor
+1 Liten
-1 Mycket stor
-2 Obetydlig
-3 Obefintlig
4. Temperament +3 Livlig
koefficient 10 +2 Mindre livlig
+1 Mycket livlig
-1 Impulsiv
-2 Något slö
-3 Slö
5. Skärpa +3 Måttlig utan kvarstående aggressivitet
koefficient 5 +2 Stor utan kvarstående aggressivitet
+1 Liten utan kvarstående aggressivitet
-1 LIten med kvarstående aggressivitet
-2 Måttlig med kvarstående aggressivitet
-3 Stor med kvarstående aggressivitet
6. Försvarslust +3 Måttlig behärskad
koefficient 5 +2 Stor behärskad
+1 Liten
-1 Mycket stor
-2 Obetydlig
-3 Obefintlig
7. Nervkonstituion +3 Nervfast
koefficient 35 +2 Relativt nervfast
+1 Nervösa tendenser
-1 Något nervös
-2 Nervös
-3 Höggradigt nervös
8. Hårdhet +3 Måttligt hård
koefficient 8 +2 Något vek
+1 Hård
-1 Vek
-2 Mycket vek
-3 Mycket hård
9. Dådkraft +3 Mycket stor
koefficient 8 +2 Stor
+1 Måttlig
-1 Liten
-2 Obetydlig
-3 Obefintlig
10. Skottfasthet + Skottfast
Skottberörd
Skotträdd

Värdetabell L-test öppnas i nytt fönster

”The most striking features of correctly bred German Shepherd are firmness of nerves, attentiveness, unshockability, tractability, watchfulness, reliability and incorruptibility together with courage, fighting tenacity and hardness.”

”Take this trouble for me:

Make sure my shepherd dog remains a working dog, for I have struggled all my life long for that aim.”

 

Max von Stephanitz (1864-1936), Father of the German Shepherd Dog.

 

Be Sociable, Share!

Add reply

WordPress SEO fine-tune by Meta SEO Pack from Poradnik Webmastera