Information om polishund Sverige
År 1910 åkte två detektivkonstaplar till Hamburg för att införskaffa polishundar. Det blev Airedalterriern Cora och fårhunden Leo som kom att bli Sveriges första polishundar. Cora och Leo utbildades till ”kriminalhundar” för att användas vid den ”krävande detektivtjänsten”.
I dag finns det totalt ca 450 polishundar fördelade över landet. Länspolismyndigheten i varje län beslutar hur många hundar det skall finnas i länet. I polisens hundverksamhet ingår övervakningshundar, narkotikahundar, sprängämnes/vapensökande hundar, brandhärdshundar och kriminalsökhundar. Ett stort antal av övervakningshundarna är dessutom utbildade att söka narkotika eller utföra kriminalsök (s.k. kombihundar).
Polishundarna ägs i de flesta fallen av länspolismyndigheten men det finns även polishundar som ägs av hundförarna själva.
Hundföraren
För att bli hundförare krävs ca fem års tjänst som polis med goda vitsord. Den som vill bli hundförare skall ha ett bra handlag med hundar, fallenhet för hunddressyr samt ett stort intresse. Att vara hundförare kan innebära fysiskt ansträngande arbete och därför måste en hundförare vara i god kondition och ha bra kunskaper i hur man orienterar sig i skog och mark. Hundföraren har alltid sin tjänstehund boende hos sig.
Polishunden
Det kan vara svårt att hitta hundar som klarar alla de krav som ställs på en polishund. Innan hundarna köps eller får tas i tjänst får de gå igenom ett lämplighetstest.
Egenskaper som bedöms:
Dådkraft: Hundens förmåga att övervinna rädsla och styra sina handlingar samt att lösa konfliktsituationer.
Skärpa: Den egenskap som gör att hunden blir arg då den känner hot.
Försvarslust: Hundens förmåga att stoppa och försvara sig själv, sin flock och sitt revir.
Kamplust: Hundens förmåga att engagera sig i kamp utan att bli aggressiv.
Nervkonstitution: Hundens förmåga till koncentration att vara lugn respektive aktiv vid rätt tillfälle och avreagera.
Hårdhet: Hundens förmåga att kunna skapa minnesbilder, positiva och negativa.
Tillgänglighet: Hundens förmåga att acceptera främmande människor. Den får inte visa aggressivitet eller rädsla för främmande människor, men den bör inte heller vara överdrivet tillgänglig.
Klarar hunden lämplighetstesten får den gå igenom ett arbets- och miljöprov. Höga höjder, branta trappor och hala golv är exempel på miljöer som en polishund måste klara av. Innan hunden slutligen köps in får den provtjänstgöra i cirka åtta veckor. När hundarna köps in kan de var mellan arton månader och fyra år. Idealet är att börja tjänstedressyren när hunden är arton månader men det kan ta längre tid innan den kan tas i tjänst. De flesta polishundarna pensioneras när de är tio år.
Olika raser
Schäfer är i dag den vanligaste rasen bland polishundarna men det finns också malinois, rottweiler, boxer samt riesenschnauzer. Bland de renodlade sökhundarna finns bl.a. schäfer, labrador, flatte, kelpie, spaniel och malinois.
Utbildning
Hundföraren och hunden får gå igenom en central utbildning i sju veckor. En hundpatrull kräver kontinuerlig utbildning. Ca 20 - 25 procent av den totala arbetstiden används till hundrelaterad utbildning, dvs. sex till åtta timmar per vecka. Det sker en ständig uppföljning av var hundarna står i sin utbildning. Polishunden och dess förare prövas enligt FAP varje år. För hundföraren finns det flera olika fortbildningar t.ex. som figurant, instruktör och regionalt hundbefäl.
POLISHUNDEN DET BÄSTA SOM FINNS
Vaken, arbetsvillig, uthållig, orädd och inte minst med överlägsna sinnen !
Trofast och lojal - bokstavligen genom eld och vatten !
Så känner vi polishunden - arbetskamraten
Källa: Polisens hundförarförbund
http://www.polishund.se